Vinprovning - All information om Vinprovning









Smaker vid Vinprovning

Smaker vid Vinprovning

Smak och doft är mycket väl förbundna med varandra, inte minst vid vinprovningar. Människans har 5-10 tusen smakreceptorertungan och dessa kan känna av fem olika smaker, Beskt, Salt, Surt, Sött och Umami (delikates). Det finns även smakreceptorer i svalget, gommen och i kinderna men dessa sitter inte lika tätt som på tungan.

Ungefär en tiondel av smakreceptorerna dör varje dag men lika många bildas genom delning. Smaksinnet är som mest utvecklat i omkring 40-årsåldern för att sedan avta sakteligen. Om smakcellerna har samma smak under längre tid så mättas de vilket gör att en mun vin tappar i smakstyrka om den finns kvar i munnen i någon minut eftersom smakreceptorerna blir mättade. Ett bra sätt att snabbt få fart på smakcellerna ingen är ett enkelt bröd och vatten.

Vi kan känna betydligt fler lukter än smaker och man kan inte med tunga känna skillnad på ett äpple eller en potatis av samma konsistens utan det är luktsinnet som definiera vad vi har i munnen. Att säga att något smakar citron eller jordgubbe är egentligen fel eftersom dessa smaker inte kan uppfattas men smaken surt tillsammans med en citruslukt som tränger upp i näsan får oss att uppleva att det smakar citron eftersom vi har stoppat upp in den i munnen.

Prova vin för maximal smak

Det finns vissa trick att ta till när man provar viner för att få en maximal smakupplevelse från vinet. Några välkända sätt att förhöja smaken av dryck är:

  • Sippa inte på vinet utan ta en halv mun full genom att sörpla in det i munnen tillsammans med luft som förhöjer smaken.
  • Låt vinet fara runt i munnen.
  • Dra in ytterligare lite luft genom vinet.
  • Försök definiera den smak, ej lukt, som du känner.
  • När ni svalt vinet ska ni försöka definiera eftersmaken både till fyllighet och dess varaktighet.

Smaker på vin

Smaker på vin

Det kan vara bra att försöka känna och reflektera över de fem grundsmakerna människan har. Dels smakens styrka och vinets temperatur men även dess varaktighet, fyllighet och spritsighet. Andra ord som är lätt att tänka på för vissa viner är strävhet och oljighet.

Grundsmakerna som ni kan försöka känna är:

  • Beskhet
  • Saltighet
  • Surhet
  • Sötma
  • Grad av Umami


Sätt ord på smakerna

För att du lättare ska kunna sätta ord på smakerna så kan du använda dig av dessa ord för att definiera dina smakupplevelser.

Sätt ord på smaker
Ord vid vinprovning Innebörd av ordet vid vinprovning
Aggressivt Vin med för mycket garvsyra, tannin, som inte fått mogna rätt. Hög syrahalt som gör det strävt och bittert.
Aromatisk Viner som har kvar viss del druvsocker vilket ger en sötare och i många fall godare doft. Aromatiska viner är ofta viner framställda av druvorna Muscat, Sauvignon Blanc och Riesling och Gewürztraminer. Kan också upplevas som kryddigt vid höga aromatiska nivåer.
Attack Den första upplevelsen av vinets i munnen och används normalt för unga aggressiva viner.
Balanserat Ett vin som har lagom nivåer av syrlighet, fruktighet, sötma, alkoholsmak och fatkaraktär.
Behagligt Ett harmoniskt vin som inte karakteriseras av några övertoner av något slag.
Bittert En av fem grundsmaker som uppkommer av garvsyran i vinet eller oxidation av vinet.
Burdust Smakintryck av ett vin med dålig balans med för mycket tannin samt för lite fruktighet och syrlighet.
Bärigt Vin med stor bärkaraktär av allmän eller specifik art. Ofta används uttryck som hallon, blåbär, björnbär eller vinbär men även smultron och jordgubbe förekommer.
Dammigt Ett utryck som kan ha flera betydelser:
- Vitt vin som förlorat sin druviga fruktiga karaktär.
- Trott gamla vin med höggarvsyrehalt.
- Rött vin från varmare klimat och kan vara på gränsen till bränt.
Diskret Stillsamt vin vars karaktär inte är framträdande.
Distinkt Vin som har tydliga och lättdefinierad karaktär.
Eftersmak Smaken som dröjer sig kvar i munnen då vinvätskan svalts ned. Både smakens karaktär och des livslängd in intressanta parametrar.
Ekigt Smak som vinet tagit upp vi lagring på ekfat och kan i vissa fall liknas ci cederträ eller vanilj.
Eldigt Viner med höga alkoholhalter >13% som både kan vara vacker balanserade Amaroneviner eller även obalanserad viner.
Elegant Ett vin med bra balans som upplevs harmoniskt och klädsamt.
Enkelt Ett lätt vin som är klart drickbart men utan karaktär, ofta bordsviner eller husets vin på restauranger.
Extraktrikt Vin med tydligt och välutvecklat smak men även doft.
Fatkaraktär Vin som erhålla smak av ekfatet men Merlot-viner kan ha ekfatskaraktär utan att vara lagrade i ekfat.
Fett Känsla av glycerolet i vinerna som gör att vinet kan upplevas som halt, glatt eller oljigt.
Friskt Friska viner är normalt fruktiga unga vita viner med en bekväm syrahalt.
Fruktigt Fruktighet är en smak- & doftegenskaper från vindruvan som är mest uttalad i yngre viner tillverkade av välmogna vindruvor. Fruktigheten ska balanseras mot garvsyran och alkoholen.
Fylligt Vin med tydligt och välutvecklad smak och doft anses fylligt.
Garvsyra Kallas även tannin skapar strävheten i vinet och kommer ursprungligen från vindruvans skal. Garvsyran kan också komma till viss del från vindruvskärnora och ekfatet.
Grönt Ett vin som är gott trots det är ungt och skulle vinnas på lagring.
Halvtorrt Ett halvtorrt vin innehåller vissa kravvarande sötma.
Hårt Ett omoget rött vin med mycket garvsyra men som kommer minska i intensitet vid lagring.
Jordigt, jordsmak Jordiga smaker förekommer främst i röda Bordeauxviner men mycket Cabernetdruvor och liknas vi lukt av jordkällare. Kan också förekomma för vita viner.
Jästigt Vin där jästen gör sig påmind ofta på ett negativt sätt men förekommer ofta i äldre mousserade viner som haft bottensats en längre tid.
Karaktär Det mest typiska smaken eller lukten kallas för vinets karaktär.
Kartigt Tidigt skördat vin som tillverkats av omogna druvor som.
Klassiskt Ett klassiskt vin har den smak och lukt som förväntas av det beträffande druva, ursprung och ålder, inga överraskningar.
Knaprigt Ett kraftigt vin med tydlig smak av garvsyra som är på gränsen så strävt att det är tuggbart.
Knutet Vin som är bundet till sin doft som smak som skulle vinna på luftning eller lagring för att utvecklas till sin fördel.
Kokt Vin vars vindruvor vuxit för varmt och fått för mycket som och kan upplevas på gränsen till bränt.
Kompakt Ha mycket fruktkaraktär och utvecklad smak och doft.
Komplext Vin som är fullt av utvecklade aromer och intryck.
Kork Kork är ett uttryck som menar att vinet är unket till smak och lukt eftersom trikloranisol har utvecklas i gränslandet mellan vinet och korken.
Kraftfullt Vin med mycket alkohol och väl utvecklad doft och smak.
Kryddigt Grupp av intryck som liknar kryddor och smakämnen som lakrits, kryddnejlika, kanel och lagerblad.
Kärvt Vin som utgått från omogna druvor med distinkt garvsyra.
Luftning Alla viner vinner i smak på att luftas utan gamla goda Bourgogneviner som tappar mycket doft.
Långt Långa viner ger en lång eftersmak som dröjer sig kvar.
Metalliskt Nyans av metallisk smak, Umami, som finns i de bättre Rieslingvinerna.
Mjukt Ett rött vin med endast lite garvsyra.
Neutralt Ett vin utan någon distinkt karaktär av vare sig smak eller lukt.
Oxiderat Vin som oxiderar i kontakt med syre får en ökad bitterhet.
Pepprigt Viner från druvan Syrah/Shiraz kan få en pepparaktig ton.
Petroleum Bättre Rieslingviner kan vid sidan av sin metalliska nyans även få en touch bensin och petroleum.
Rent Vita viner som inte har några utmärkande karaktäristiska drag.
Robust Benämns ofta yngre viner med tydlig smak men som saknar någon distinkt karaktär.
Rustikt Ett enklare pålitligt kraftfullt vin.
Saftigt En mjukt och fruktigt vin med undertryck garvsyra.
Salt Salt är en grundsmak som kan finnas i australienska Cabernetviner.
Smörigt Viner som lagrats på fat kan få doft och smak som upplevs som smör. Detta är vanligast för Chardonnaydruvan.
Spritsig Vin med lite nyans av bubblig kolsyra.
Stjälkigt Viner som har mycket garvsyra och tanniner eftersom detta kan ha kommit från stjälkarna under jäsningsprocessen och förekommer främst hos Cabernetviner.
Stramt Ett vin som har en hel del garvsyra men inte riktigt når upp till strävt.
Strävt Ett vin med mycket garvsyra och tanniner.
Stumt Vin som inte utvecklat någon karaktär och som vinner på lagring.
Surt Vin som börjat närma sig övergång till ättika.
Syltigt Benämning på viner som har nyanser mer mot sylt än frukt vilket kan orsakar av druvorna växer i varmt väder.
Sötsurt Röda viner från Italien kan ibland ha en sötsur smak med nyans av russin.
Sött Ett sött vin har mycket sötma och hög sockerhalt.
Tannin Garvsyra, som ger vinet dess strävhet och som utvinns ur druvskalen, druvkärnorna eller kommer ifrån ekfaten.
Tobak Bordeauxviner på Cabernet kan ha nyanser av tobak i smaken.
Torr Ett torrt vin har jäst färdigt och förbrukat sockret.
Tunt Benämns viner som saknar karaktär på smak och lukt samt låg alkoholhalt.
Umami Den femte av grundsmakerna som inte är så tydligt i vinsammanhang trots at smaken kallas delikatessmaken.
Ungt Ett vin som ännu inte börjat mogna och detta omdöme kan användas för både unga och gamla viner.
Vanilj Vanilj eller rättare sagt vanillin kommer från ekfat vilket ger en söt karaktär. Vanligt för röda viner Rioja viner som lagrats på amerikanska ekfat.
Yppigt Distinkta fylliga smakrika viner.

Den upplevda smaken av vinet kan påverkas mycket av maten som man äter till. Till exempel kommer mat med mycket sötma trycka ned sötman i vinet.