| Ord vid vinprovning | Innebörd av ordet vid vinprovning |
| Aggressivt | Vin med för mycket garvsyra, tannin, som inte fått mogna rätt. Hög syrahalt som gör det strävt och bittert. |
| Aromatisk | Viner som har kvar viss del druvsocker vilket ger en sötare och i många fall godare doft. Aromatiska viner är ofta viner framställda av druvorna Muscat, Sauvignon Blanc och Riesling och Gewürztraminer. Kan också upplevas som kryddigt vid höga aromatiska nivåer. |
| Attack | Den första upplevelsen av vinets i munnen och används normalt för unga aggressiva viner. |
| Balanserat | Ett vin som har lagom nivåer av syrlighet, fruktighet, sötma, alkoholsmak och fatkaraktär. |
| Behagligt | Ett harmoniskt vin som inte karakteriseras av några övertoner av något slag. |
| Bittert | En av fem grundsmaker som uppkommer av garvsyran i vinet eller oxidation av vinet. |
| Burdust | Smakintryck av ett vin med dålig balans med för mycket tannin samt för lite fruktighet och syrlighet. |
| Bärigt | Vin med stor bärkaraktär av allmän eller specifik art. Ofta används uttryck som hallon, blåbär, björnbär eller vinbär men även smultron och jordgubbe förekommer. |
| Dammigt | Ett utryck som kan ha flera betydelser:
- Vitt vin som förlorat sin druviga fruktiga karaktär.
- Trott gamla vin med höggarvsyrehalt.
- Rött vin från varmare klimat och kan vara på gränsen till bränt. |
| Diskret | Stillsamt vin vars karaktär inte är framträdande. |
| Distinkt | Vin som har tydliga och lättdefinierad karaktär. |
| Eftersmak | Smaken som dröjer sig kvar i munnen då vinvätskan svalts ned. Både smakens karaktär och des livslängd in intressanta parametrar. |
| Ekigt | Smak som vinet tagit upp vi lagring på ekfat och kan i vissa fall liknas ci cederträ eller vanilj. |
| Eldigt | Viner med höga alkoholhalter >13% som både kan vara vacker balanserade Amaroneviner eller även obalanserad viner. |
| Elegant | Ett vin med bra balans som upplevs harmoniskt och klädsamt. |
| Enkelt | Ett lätt vin som är klart drickbart men utan karaktär, ofta bordsviner eller husets vin på restauranger. |
| Extraktrikt | Vin med tydligt och välutvecklat smak men även doft. |
| Fatkaraktär | Vin som erhålla smak av ekfatet men Merlot-viner kan ha ekfatskaraktär utan att vara lagrade i ekfat. |
| Fett | Känsla av glycerolet i vinerna som gör att vinet kan upplevas som halt, glatt eller oljigt. |
| Friskt | Friska viner är normalt fruktiga unga vita viner med en bekväm syrahalt. |
| Fruktigt | Fruktighet är en smak- & doftegenskaper från vindruvan som är mest uttalad i yngre viner tillverkade av välmogna vindruvor. Fruktigheten ska balanseras mot garvsyran och alkoholen. |
| Fylligt | Vin med tydligt och välutvecklad smak och doft anses fylligt. |
| Garvsyra | Kallas även tannin skapar strävheten i vinet och kommer ursprungligen från vindruvans skal. Garvsyran kan också komma till viss del från vindruvskärnora och ekfatet. |
| Grönt | Ett vin som är gott trots det är ungt och skulle vinnas på lagring. |
| Halvtorrt | Ett halvtorrt vin innehåller vissa kravvarande sötma. |
| Hårt | Ett omoget rött vin med mycket garvsyra men som kommer minska i intensitet vid lagring. |
| Jordigt, jordsmak | Jordiga smaker förekommer främst i röda Bordeauxviner men mycket Cabernetdruvor och liknas vi lukt av jordkällare. Kan också förekomma för vita viner. |
| Jästigt | Vin där jästen gör sig påmind ofta på ett negativt sätt men förekommer ofta i äldre mousserade viner som haft bottensats en längre tid. |
| Karaktär | Det mest typiska smaken eller lukten kallas för vinets karaktär. |
| Kartigt | Tidigt skördat vin som tillverkats av omogna druvor som. |
| Klassiskt | Ett klassiskt vin har den smak och lukt som förväntas av det beträffande druva, ursprung och ålder, inga överraskningar. |
| Knaprigt | Ett kraftigt vin med tydlig smak av garvsyra som är på gränsen så strävt att det är tuggbart. |
| Knutet | Vin som är bundet till sin doft som smak som skulle vinna på luftning eller lagring för att utvecklas till sin fördel. |
| Kokt | Vin vars vindruvor vuxit för varmt och fått för mycket som och kan upplevas på gränsen till bränt. |
| Kompakt | Ha mycket fruktkaraktär och utvecklad smak och doft. |
| Komplext | Vin som är fullt av utvecklade aromer och intryck. |
| Kork | Kork är ett uttryck som menar att vinet är unket till smak och lukt eftersom trikloranisol har utvecklas i gränslandet mellan vinet och korken. |
| Kraftfullt | Vin med mycket alkohol och väl utvecklad doft och smak. |
| Kryddigt | Grupp av intryck som liknar kryddor och smakämnen som lakrits, kryddnejlika, kanel och lagerblad. |
| Kärvt | Vin som utgått från omogna druvor med distinkt garvsyra. |
| Luftning | Alla viner vinner i smak på att luftas utan gamla goda Bourgogneviner som tappar mycket doft. |
| Långt | Långa viner ger en lång eftersmak som dröjer sig kvar. |
| Metalliskt | Nyans av metallisk smak, Umami, som finns i de bättre Rieslingvinerna. |
| Mjukt | Ett rött vin med endast lite garvsyra. |
| Neutralt | Ett vin utan någon distinkt karaktär av vare sig smak eller lukt. |
| Oxiderat | Vin som oxiderar i kontakt med syre får en ökad bitterhet. |
| Pepprigt | Viner från druvan Syrah/Shiraz kan få en pepparaktig ton. |
| Petroleum | Bättre Rieslingviner kan vid sidan av sin metalliska nyans även få en touch bensin och petroleum. |
| Rent | Vita viner som inte har några utmärkande karaktäristiska drag. |
| Robust | Benämns ofta yngre viner med tydlig smak men som saknar någon distinkt karaktär. |
| Rustikt | Ett enklare pålitligt kraftfullt vin. |
| Saftigt | En mjukt och fruktigt vin med undertryck garvsyra. |
| Salt | Salt är en grundsmak som kan finnas i australienska Cabernetviner. |
| Smörigt | Viner som lagrats på fat kan få doft och smak som upplevs som smör. Detta är vanligast för Chardonnaydruvan. |
| Spritsig | Vin med lite nyans av bubblig kolsyra. |
| Stjälkigt | Viner som har mycket garvsyra och tanniner eftersom detta kan ha kommit från stjälkarna under jäsningsprocessen och förekommer främst hos Cabernetviner. |
| Stramt | Ett vin som har en hel del garvsyra men inte riktigt når upp till strävt. |
| Strävt | Ett vin med mycket garvsyra och tanniner. |
| Stumt | Vin som inte utvecklat någon karaktär och som vinner på lagring. |
| Surt | Vin som börjat närma sig övergång till ättika. |
| Syltigt | Benämning på viner som har nyanser mer mot sylt än frukt vilket kan orsakar av druvorna växer i varmt väder. |
| Sötsurt | Röda viner från Italien kan ibland ha en sötsur smak med nyans av russin. |
| Sött | Ett sött vin har mycket sötma och hög sockerhalt. |
| Tannin | Garvsyra, som ger vinet dess strävhet och som utvinns ur druvskalen, druvkärnorna eller kommer ifrån ekfaten. |
| Tobak | Bordeauxviner på Cabernet kan ha nyanser av tobak i smaken. |
| Torr | Ett torrt vin har jäst färdigt och förbrukat sockret. |
| Tunt | Benämns viner som saknar karaktär på smak och lukt samt låg alkoholhalt. |
| Umami | Den femte av grundsmakerna som inte är så tydligt i vinsammanhang trots at smaken kallas delikatessmaken. |
| Ungt | Ett vin som ännu inte börjat mogna och detta omdöme kan användas för både unga och gamla viner. |
| Vanilj | Vanilj eller rättare sagt vanillin kommer från ekfat vilket ger en söt karaktär. Vanligt för röda viner Rioja viner som lagrats på amerikanska ekfat. |
| Yppigt | Distinkta fylliga smakrika viner. |
